Strider diskrimineringslagstiftningen mot inseminationslagen?

I Dagens Samhälle har advokat Annika Gustafsson och Jur kand Magnus Tonell skrivit en debattartikel, med anledning av det skadestånd som utdömdes i ett inseminationsmål vid Uppsala Tingsrätt (läs mitt tidigare inlägg här). Citat från artikeln:

Landsting som tillhandahåller assisterad befruktning kan tvingas ge kvinnor som lever i en homosexuell parrealtion rätt till dubbelt så många assisterade befruktingar som kvinnor i heterosexuella relationer.

Sedan insemination tilläts i lesbiska förhållanden 2005 har andelen homosexuella par ökat dramatiskt. I flera av de landsting som tillhandahåller behandling utgör de nu cirka hälften. Står domen fast kan merparten av de assisterade befruktningarna komma att överföras till homosexuella par.

Jag kan hålla med artikelförfattarna att domen kan få oväntade konsekvenser om den träder i laga kraft. Dock bekymras jag mer av artikelförfattarnas ordval i artikeln. Ord som "tvingas", "ökat drastiskt" och "merparten".

Jag vet inte om jag är extra känslig när jag läser debattartikeln med mina "hbt-glasögon" än andra (som kanske saknar detta perspektiv). Jag såg varningstexter framför mig, när jag läste artikeln: "Varning! Lesbiska kvinnor gör det omöjligt för heterosexuella kvinnor att genomgå assisterad befruktning", "Flator tvingar landsting..."

Istället för att, med sina juridiska kunskaper, föreslå en lagändring som gynnar alla parter (om det nu förhåller sig så att diskrimineringslagstiftningen strider mot inseminationslagen), målar artikelförfattarna upp ett skräckscenarium som ställer kvinna mot kvinna.
... och om även ensamstående kvinnor får rätt till insemination i framtiden (flera riksdagsledamöter har lagt motioner om detta) - hur ställer sig artikelförfattarna till det? Ska assisterad befruktning blott och bart vara förbehållet heterosexuella par?
-
Motioner om ensamstående kvinnors rätt till insemination (OBS! Endast ett axplock):

Inga kommentarer: